Akromegali

Akromegali är en sällsynt sjukdom som innebär att för mycket tillväxthormon(GH) frisläpps i blodbanan från hypofysen. Akromegali orsakas i de flesta fall av en godartad tumör i hypofysen. Efter frisläppandet cirkulerar GH i blodet i hela kroppen och påverkar tillväxt och utveckling, energinivå och känslan av välbefinnande. GH stimulerar produktionen av ett annat hormon kallat insulinliknande tillväxtfaktor 1 (IGF-1), som stimulerar tillväxten av hud, brosk, ben, organ och i stort sett alla andra typer av vävnader i kroppen.

Vilka är symtomen på akromegali?

Eftersom för mycket GH och IGF-1 kan ge en för stor vävnadstillväxt påverkar akromegali många olika delar av kroppen, tex skelett, leder, muskler och inre organ. Detta kan leda till olika symtom som huvudvärk, synproblem, svettningar och ledproblem. Hjärtsjukdomar och diabetes kan utvecklas om akromegali lämnas obehandlad.

Hur behandlas akromegali?

Målet med behandlingen är att avlägsna tumören eller om detta inte går, att minska produktionen av GH och IGF-1. Detta kan uppnås på tre olika sätt:

Operation

Operation är det första behandlingsalternativet, csgo wettseiten och det är ofta effektivt när det gäller att sänka hormonhalterna. Patienten blir botad om hela tumören tas bort, men detta är inte alltid möjligt om det handlar om stora tumörer eller tumörer som sitter placerade så att en operation innebär för stora risker. För dessa patienter krävs ofta en annan typ av behandling för att minska nivåerna av GH och IGF-1.

Strålning

Strålbehandling kan användas efter operation och till patienter som inte kan behandlas med läkemedel. Behandlingen ges med så kallad stereotaktisk strålning, vilket innebär knivskarp precision och därmed minimerade biverkningar. Effekten av strålbehandlingen når full effekt först efter ca 10-20 år, vilket innebär att läkemedel kan behövas i många år efter strålbehandlingen.

Läkemedel

Det finns tre olika typer av läkemedel för att behandla akromegali. De botar inte själva sjukdomen, men de kontrollerar nivåerna av GH i kroppen för att motverka de negativa effekterna av sjukdomen. Patienterna måste därför ta läkemedlen livet ut.

1. Somatostatinanaloger verkar på de celler i hypofysen som frisätter tillväxthormonet GH. Dessa analoger används om halterna av GH och IGF-1 inte har gått ner till de normala efter operation eller strålbehandling, eller som första alternativ för patienter som inte kan opereras eller strålbehandlas.

2. GH-receptorantagonister är läkemedel som inte stoppar produktionen av GH utan istället blockerar verkan av GH i kroppen. Detta sänker nivån av IGF-1 (men inte GH-nivån). GH-receptorantagonister ges som dagliga injektioner och används oftast till patienter som inte har blivit bättre av behandling med somatostatinanaloger eller som inte kan ta sådana läkemedel.

3. Dopaminagonister verkar på dopaminreceptorer för att minska frisläppandet av GH från tumören. De minskar GH-nivåerna i kroppen.